Föreningen Sveriges Jägare – programförklaring

Föreningen Sveriges jägare värnar om den svenska naturkulturen. Skog, vilt och landsbygd är viktiga dimensioner för alla svenskar, var man än bor. Tillsammans vill vi vårda dem.

Hur vi förvaltar våra vilda djur är en viktig del av landsbygdspolitiken. Friska och hållbara viltstammar som lever sida vid sida med kor, får och hästar är en förutsättning för att vår natur skall leva vidare så som vi vill se den. På senare tid har dock viltförvaltning och jakt ifrågasatts av opinionsstarka grupper utan ekologiska kunskaper. Föreningen Sveriges jägare vill skapa förståelse för den samhällsnytta som jägare tillför. Vi vill berätta viltets och landsbygdens historia – inte bara för de redan frälsta.

Ett av flera exempel på vad vi menar är eftersök på trafikskadat vilt. En majoritet av svenskarna vet inte att denna tjänst bekostas och utförs nästan gratis, av frivilliga jägare. Mer än 60 000 viltolyckor sker varje år. Jägarna rycker ut, dygnet om, och drar sitt strå till stacken för att säkra trafikmiljön. Vi vill se till att utövarna av denna tjänst har samma ersättning och skydd som andra yrkesgrupper som arbetar på vägarna (poliser, sjukvårdpersonal, bärgningskår m.m.).

Den svenska jakten ska styras av biologiska och socioekonomiska faktorer och inte av populism eller lättrörliga opinionssvängningar.

Jakt är en liten del av människans skötsel av naturen och kulturlandskapet. Med jakt ser vi till att människor och vilda djur lever i balans med varandra. Jakten är också ett sätt att långsiktigt garantera friska vilda djur och en mångfald av allt från insekter till rovdjur. Det vi alla får tillbaka är ett naturligt kött, en mångfald av arter och biologiska förutsättningar för en hållbar framtid. Det är svårt att tänka sig hur vi t.ex. skulle kunna hindra invasiva djurarter, avliva trafikskadat vilt eller hålla nere vildsvinspopulationerna utan jakt. Vi måste också ha fungerande nivåer av rovdjur i den svenska naturen. En stor del av dessa frågor skall regleras enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Föreningen Sveriges jägare vill använda EU:s art- och habitatdirektiv som grund för myndigheters bedömningar i jaktliga frågor. I dagsläget används direktivet ensidigt, med fokus på olika viltstammars bevarandestatus. Vi bör använda hela direktivet, som tydligt beskriver att människors välbefinnande är högt prioriterat.

”Eftersom huvudsyftet med detta direktiv är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov, bidrar direktivet till det övergripande målet, som är en hållbar utveckling. För att upprätthålla den biologiska mångfalden kan det i vissa fall vara nödvändigt att också upprätthålla eller till och med främja mänsklig verksamhet”. / Ur habitatdirektivet, eller direktiv 92/43/EEG, det europeiska direktivet som reglerar bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter inom Europeiska unionen.

Föreningen Sveriges jägare vill bidra till att skapa en informerad opinion kring de aspekter som är viktiga för förvaltningen av våra vilda djur.

Viltets livsvillkor har i de flesta fall försämrats under de senaste årtiondena. Ett högt mekaniserat lantbruk och ett allt effektivare markutnyttjande har tärt hårt på viltets livsmiljöer. En effektiv motrörelse ser vi dock i de miljöer där viltet förvaltas aktivt. Här skapas nya våtmarker, skyddsplanteringar och näringsytor. Nästan allt sådant viltfrämjande arbete bedrivs av professionella eller ideella viltförvaltare och jägare. Samtidigt ser vi hur den generella kunskapen om naturen försämras. Populistiska och aktivistiska rörelser påverkar opinionen i en tydligt viltfientlig riktning. Det blir allt svårare att bedriva det arbete som är garantin för både artmångfald och livskraftiga viltstammar.

Föreningen Sveriges jägare vill bidra till att skapa en informerad opinion kring samspelet mellan vilt och människa. Då måste vi också prata om villkoren för de som gör jobbet. Det kan handla om frågor på övergripande nivå (t.ex. lagstiftning eller direktiv), men också om mer principiella frågor (t.ex. äganderätt och näringsfrihet).

Viltvårdsavgiften ska främja våra vilda djur och förvaltningen av dem.

Alla som jagar betalar varje år in en avgift till Naturvårdsverket. För detta får man ett s k jaktkort. Tidigare har avgiften för jaktkortet oavkortat gått till att främja förvaltningen av våra vilda djur. Idag är det också möjligt för organisationer som vill begränsa eller förbjuda jakt att söka medel ur denna fond.

Föreningen Sveriges jägare ska verka för att de statliga avgifter som åläggs jakten oavkortat ska användas till förvaltningsfrämjande åtgärder. Avgifter som inte kan motiveras av förvaltningsskäl skall motverkas.

Föreningen Sveriges jägare ser det också som en anständighetsfråga att de pengar som landets jägare betalar in till statskassan inte skall gå till organisationer som motverkar en väl genomförd förvaltning och jakt.

Det är en naturlig rätt för alla att försvara såväl människor som husdjur mot rovdjursangrepp.

Den svenska rovdjurspolitiken har hittills medfört att det är mycket svårt att försvara tamdjur och i värsta fall människor mot närgångna eller angripande rovdjur. De som gjort det, har ofta fått sina liv förstörda av långa rättsprocesser, med betydande ingrepp i privatliv och rörelsefrihet. Den paragraf 28 som reglerar individens agerande vid rovdjursangrepp måste förenklas, så att den ger rätt att fullt ut försvara såväl människor som tamdjur.

Medborgare i Sverige skall ha rätt att försvara familj och egendom mot oskygga eller attackerande rovdjur utan att rutinmässigt bestraffas med långa rättsprocesser, betydande inskränkningar i privatlivet och beslag av jaktvapen. Lagstiftningen skall m.a.o. i första hand stödja, snarare än straffa, den drabbade individen.

Föreningen Sveriges jägare vill verka för att alla svenskar skall få tillgång till viltkött till ett rimligt pris.

Viltkött kan spela en viktig roll i en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning. Det är både nyttigt, gott och klimatneutralt. Äter vi mer viltkött, gynnar vi förvaltningen av det vilda. Gynnar vi det vilda, gynnar vi också artmångfalden i kulturlandskapet – det är så kedjan ser ut. Det finns dock flera hinder för en ökad konsumtion av viltkött. En långt driven livsmedelsbyråkrati är ett sådant exempel. Den försvårar handeln och fördyrar produkten.

Föreningen Sveriges jägare vill undanröja onödiga hinder för förädling och handel med viltkött. Staten måste också driva på för att skapa en fungerande infrastruktur och ett förenklat regelverk för förädling av, och handel med, viltkött.

Vapnet är ett av jaktens många redskap. Föreningen Sveriges jägare ska verka för en modernisering/effektivisering av vapenlicenshanteringen.

Den nuvarande tillståndshanteringen för jaktvapen sker i princip utan nationell styrning och utan att använda tillgänglig teknik för att processen skall vara kostnadseffektiv och löpa smidigt. Jägare får ofta vänta i fler månader för att få tillstånd för ett nytt vapen. Detta försvårar såväl utövning som träningsskytte. Det drabbar även handeln, som måste kompensera för de kostnader som långa handläggningstider medför.

Föreningen Sveriges jägare vill, tillsammans med relevanta aktörer, verka för en moderniserad och rättssäker vapenhandläggning. Ett första steg är att kräva att våra tillståndsgivande myndigheter använder samma tekniska möjligheter och samma centraliserade beslutsrutiner som övriga myndigheter.

Föreningen Sveriges jägare är en obunden och politiskt oberoende förening. Vår röst tystnar inte av oro för indragna statliga medel.

Föreningen Sveriges jägare vill vara ett komplement till befintliga jaktorganisationer. Genom att arbeta målmedvetet med punkterna i denna programförklaring vill vi stödja sådana organisationers opinionsbildande arbete. Detta gör vi med hjälp av medlemsavgifter och ideella tillskott.

Föreningen finansieras av medlemsavgifter och frivilliga donationer. I den mån föreningen söker bidrag, skall det vara för att finansiera enskilda projekt, aldrig för verksamhetsdrift.